Recess week II: Mt. Kinabalu

Vi besteg Mt. Kinabalu på Borneo. Det var jobbigt och kallt. Men fint! Camilla var fortfarande för dålig för att bestiga berget :(

Hela tisdagen gick åt att resa från Tioman till Borneo och vi kom inte i säng förrän kl 2 på natten. Det hade blivit något fel så vi hade fått en jättefin stuga att sova i till samma pris som det billigare vandrarhemmet. Men vi tackade och tog emot.

Camilla mådde inte tillräckligt bra för att orka upp för berget så hon stannade kvar i nationalparken när vi gick upp. Vi började bestigningen kl 11. Det var jobbigt, mycket jobbigt... Parken ligger på ca 2000 möh och vi kände av höjden regält. Vi hade liksom svårt att hämta andan och ibland kändes det som om man glömde att andas och istället fick man hjärtklappning. Efter 4,5 timmar var vi uppe vid Laban Rata där vi åt middag och tog oss ett par huttar av whiskyn vi burit upp. Sedan var det direkt i säng! Sovrummet var både trångt och fuktigt. Jag fick frossa och tyckte livet var för jävligt en stund. Men jag klädde på mig och somnade till slut.

Kl 01:30 steg vi upp och åt "supper" och 2:30 bar det av mot toppen. Självklart var det becksvart och pannlamporna vi köpt i Singapore kom väl till pass. Efter att ha kämpat i ett par timmar med en blandning mellan brant trappa, brant, bergsvägg och brant bergsvägg med rep så nådde vi toppen ca 30-40 minuter innan solen gick upp. Nu hade det börjat blåsa så alla kläder åkte på. Vi satt och njöt av choklad, whiskey och den fina utsikten ett tag och sedan började jag frysa. Så vi njöt lite till av utsikten. Tyvärr dog mitt kamerabatteri så jag har inte suoerbra bilder där uppifrån men jag ska få av de andra.

Så småningom hade till och med John fått tillräckligt och vi begav oss nedåt. Vägen ned var på sätt och vis jobbigare än vägen upp. Vi hade fin-fin utsikt och toppenväder men lår, vader och knän gjorde sig påminda varje sekund. Vi stannade och vilade lite och åt frukost vid Laban Rata och fortsatte sedan ner. Vi var nere ca kl 14 och då åt vi lunch med Camilla.

Sedan tog vi en taxi till Borneo BeacHouse.


En bit av stigen upp till Laban Rata. Fin utsikt. Vårt sovrum.


Laban Rata till vänster och toppen till höger. Det ör jag, John, Hanna (v) och Caitlin (h).

Klättring

I fredags var jag med en Singaporian och en svensk tjej och klättrade i Yishun. I lördags besteg vi Singapores högsta berg! I går var jag rastlös och vemodig.

Vi fick ett mail från en singaporiansk kille som ville lära känna utbytesstudenter. Hans intressen var klättring och mat. Min svenska vana trogen tänkte jag att "Vad är det för mongo? Har han inga riktiga vänner?". Hur som helst så tänkte jag vara lite galen så jag svarade och det slutade med att jag hängde med honom och hans andra "fadderbarn" och klättrade. Det fanns 25 m-väggar på det stället! Hur jobbigt som helst och jag hade ordentligt flås när jag upp. Läskigt också. Vi pratade även om en resa till Kuala Lumpur näst-nästa helg och klättra i sydostasiens största konstgjorda klätteranläggning.


I lördags besteg vi Singapores högsta "berg" på 164 meter. Det var dock väldigt jobbigt i den dagens hetta och fukt. Vi såg en hel del djur och insekter: en färgglad och dödligt giftig orm, en ödla, två apor varav en hade stånd, ett kaxigt gäng trollsländor och en leguan.

Efter bergspromenaden åt vi gott och sen stack vi till ett gäng affärer ovanför Golden Mile Food court nära Lavender street. Där kan man köpa allt som har med hiking och trkking att göra. Jag köpte en snygg och bra 30 litersryggsäck, en pannlampa och ett par handskar. Allt till vår kommande bestigning av Mt Kinabalu.

Igår, söndag, var jag lite nere. Hade kli i kroppen samtidigt som jag inte hade lust med något. Det blev bättre på kvällen när jag bestämde mig för att plugga. Camilla var på bio och när hon kom hem hade hon köpt en Harry Potter-bok åt mig. Det var omtänksamt gjort!