söndag 23 augusti 2009

Klubb och Hiragana

Vi var ett gäng som gick på en fancy klubb i fredags. Där fanns modeller och formula ett bilar. Skolan går bra men det är jobbigt att lära sig skriva på japanska.

Camilla, jag, Hanna Ö, Hanna J och Elin blev inbjudna till en klubb i fredags av en singaporian som heter Desmond. Klubben skulle tydligen vara riktigt fancy och husa diverse modeller och kändisar och vi fick anvisningar om att förutom att man var tvungen att vara inbjuden så var det klädkod. Så jag fick ge mig ut och leta finskor... Följande dialog utspelade sig i fyra-fem butiker:

Jag: "Hi, do you have dress shoes size US 14?" Expediten: "Oooooooh, no. Biggest size 11! What size do you have?" Jag: "14..." (Expediten tittar storögt ner på mina fötter och rycker till vid åsynen) Expediten: "We have these in size 11½, do you want to try?" (medan han/hon håller upp en par joggingskor) Jag låtsas att jag inte ser att det är helt fel sko: "It's almost three sizes to small?!" Expediten: "Biggest size is 11. Maybe you try?" Jag: "Good bye"

Hur som helst så hittade jag ett par sköna skor som är snygga. Jag hittade dem på Queensway shopping centre där de har så mkt skobutiker.

Klubben låg vid en golfklubb lite avsides i skogen. Det var som en uteservering smyckad med ljus, discoljus, ljudanläggning och tre Ferrari F1-bilar! Vi hade en riktigt rolig kväll och fick faktiskt se ett gäng modeller som just nu tävlar om miss Singapore-titeln. När de stod i en klunga såg de ut som en streckkod :)

Hiragana
Jag går ju en kurs i japanska och det är långt ifrån lätt. Tills idag skulle jag lära mig 20 tecken och tills på torsdag ska jag lära mig 24 tecken till. Det går men man måste nöta som bara den. Tur att alla kurser inte kräver så mkt.

2 kommentarer:

  1. Först: Scenen i skoaffären känner jag igen! Vi har ju repeterat den många gånger, Markus. Jag kan manuset. Sedan förstår jag att den sortens drama är ännu mer särpräglad i Singapore där 11 är RIKTIGT stora fötter.
    Sedan:Boksidan påminner om ettagluttarnas läsebok! Grannans grabb, Oskar, satt med sin första viktiga läxa i går, han tränade på att skriva ettor! Skämt å sido, vi har ju inget att hänga upp minnet på när vi lär dessa "symboler". Bra jobbat!!

    SvaraRadera
  2. Jag vet :) Det är som att börja ettan igen. Men jag håller inte med riktigt om att vi inte har något att hänga upp symbolerna på. Tecknet för ljudet "ta" brukar jag tex föreställa mig som någon som sträcker sig fram med en tårta och säger "Här, ta!" . Det gäller att göra sig referenser liksom.

    SvaraRadera