Shopping i Johur Bahru

Jag och John stack till Johur Bahru idag för att shoppa loss lite. Det är inte speciellt billigt att handla kläder här i Singapore och båda vi hade ett underskott på kläder så det passade oss utmärkt att åka de två timmarna till Malaysiska Johur Bahru.

Ovan ses:

- en tröja (kommer inte användas mkt i S'pore)
- lite t-shirtar
- ett par jeans (de satt som ett smäck och kostade 170kr så jag var bara tvungen att köpa)
- Harry Potter 5 och 6 på engelska
- två tandbortstillbehör som liten present till Camilla
- rena kalsonger!
- tre skjortor och ett bältet som tillsammans kostade 300 kr :)
- 1/3 gitarr (John ville prompt ha en så jag köpte in mig lite)

Det tog som sagt var två timmar att ta sig dit från campus och vi var där i sju timmar så på vägen hem tog vi en taxi när vi gått över gränsen. Nu ska jag bara läsa lite "Vindens skugga" som jag fått av pappa och sen sova. Är helt slut!!!

Halloween

I onsdags var det halloweenfest! Jag och John var vit respektive svart prins och Camilla var Black mamba från Kill Bill. Festens plats var hemlig och det visade sig att det var på Mimolette, stället vi var på i början av vår vistelse där de hade en Ferraribil och Top Model-modeller. Jag, John och Elin hakade på en sangriaförfest hos en spanjor som bor en stund utanför campus. Vi betalade 100 kr och fick runt 2 liter sangria för det så vi blev rätt runda under fötterna innan det var dags att sticka till själva festen. Dagen efter hade jag presentation kl 10:30 och matteprov kl 12:30 men efter det sov jag fyra timmar :D Presentationen gick sådär, jag var för dåligt förberedd, och matteprovet gick nog helt ok.

Inplastat så det räcker längre

Singaporianerna är den typen av människor som låter plasten och reklamklistermärken sitta kvar på allt! De till och med köper diverse plastfilmer/fodral för att skydda laptopens/iPhonens lock, skärm och tangentbord. När jag köper något så tar jag bort all plast och alla klistermärken. Men, men...

(v) Plast kvar i de nyrenoverade toaletterna. (h) Plast kvar på alla stolar i lektionssal 1-28


(v) Klistermärken kvar på TV vid utskrivningsrummet. (h) Värsta sorten av plast i bilioteket: löst sittande plast.

Huvudet på spiken: Tema Förbjudet

Jag har länge stört mig på att det är så många skyltar med förbud, varningar och tips i Singapore. Allt ska vara så säkert osv men enligt mig skapar det bara en fyrkantig befolkning som inte kan tänka utanför boxen. Ett typiskt exempel är senast vi var på badhuset. Jag skulle åka rutshkana med min badring och John går framåt för att putta på och ge mig fart. Badvakten hugger direkt och säger "Cannot, cannot!", John säger att han bara vill ge mig lite fart men badvakten fortsätter "Cannot! Cannot! Not safe, this is Singapore". Just det sista var så talande...

Jag sitter i biblioteket nu och har precis ätit lunch. Vi pratade om just det här och en polsk kille påpekar att jag tycker att det är konstigt eftersom att jag ser på situationen ur ett europeiskt perspektiv, dvs att det som inte är uttalat förbjudet är automatiskt tillåtet. I Singapore (och säker stora delar av Asien, vad vet jag) tänker man tvärtom: allt är förbjudet, förutom det som staten har sagt är tillåtet. Det slår verkligen huvudet på spiken.

Svenska kyrkan i Singapore

Igår var vi i Svenska kyrkan igen. Varje söndag har de svensk BBQ till ett rimligt pris. Jag kan ju säga att potatisklyftor, potatissallad, mimosasallad, grillat kött, sås, dressing, tomatsallad, bröd och kokkorv med bröd anses delikatesser när ens matvardag består av nudlar, ris, fritterat kött, fritterad fisk, kokta grönsaker med chili, fiskbullar, torkad fisk och stenhårda ägg. Och när det bjuds på kaffe, bullar och våfflor med sylt till efterrätt går smaklökarna i taket :)

Deeparvali

Idag är det Deerparvali, en hinduisk högtid. Vi åkte till Sentosa island och solade och badade. Det var smockat med indier på stranden. Varför bara killar dock? De är roliga för de är stöpta i exakt samma form: skjorta med brodyr på skuldror och/eller bröstet, väldigt utsvängda jeans med brodyrer på bakfickorna och ibland "slithål" med tyg fastsytt underifrån, sandaler, polisonger och sidbena. En positiv egenskap är att de kan ligga och brottas och leka fast de är 30 år och killar/män kan hålla hand eller hålla varandra om axlarna när de går för att de är goda vänner.

Recess week III: Kota Kinabalu

Resten av recess week tog vi det bara lugnt. Camilla blev frisk och vi andra blev sjuka.

Resten av veckan (torsdag till måndag) spenderade vi i ett litet mysigt vandrarhem i Kota Kinabalu, 8 minuter gång till flygplatsen. Vi åkte ut till en fin ö och solade och snorklade på fredagen. På kvällen så sa jag "Jag mår lite illa." Och sedan var det kört för mig... och inte var jag ensam heller: fem av oss åtta som besteg berget blev magsjuka den kvällen. Dagen efter var det bara att ligga och ta det lugnt. Camilla hade rätt tråkigt då.

Men sen blev vi friska och vi åkte in till staden och kollade på söndagsmarknaden. De sålde bland annat små handväskor (eller vad det nu var) gjorda av hela paddor. Jag tänkte köpa en till Erik i julklapp men tänkte att det bara skulle vara roligt en kort stund. John åkte hem på kvällen eftersom han hade matteprov på måndagen.

På måndagen så åt jag, Hanna och Camilla frukost på ett lyxhotell och eftersom att det kostade ca 130 kr så tyckte vi att vi kunde spendera dagen i deras solstolar, bada i deras pool och delta i vattengympan :) Dagen var riktigt avslappnande och precis som vi lovat så brände vi oss rätt duktigt.

Recess week II: Mt. Kinabalu

Vi besteg Mt. Kinabalu på Borneo. Det var jobbigt och kallt. Men fint! Camilla var fortfarande för dålig för att bestiga berget :(

Hela tisdagen gick åt att resa från Tioman till Borneo och vi kom inte i säng förrän kl 2 på natten. Det hade blivit något fel så vi hade fått en jättefin stuga att sova i till samma pris som det billigare vandrarhemmet. Men vi tackade och tog emot.

Camilla mådde inte tillräckligt bra för att orka upp för berget så hon stannade kvar i nationalparken när vi gick upp. Vi började bestigningen kl 11. Det var jobbigt, mycket jobbigt... Parken ligger på ca 2000 möh och vi kände av höjden regält. Vi hade liksom svårt att hämta andan och ibland kändes det som om man glömde att andas och istället fick man hjärtklappning. Efter 4,5 timmar var vi uppe vid Laban Rata där vi åt middag och tog oss ett par huttar av whiskyn vi burit upp. Sedan var det direkt i säng! Sovrummet var både trångt och fuktigt. Jag fick frossa och tyckte livet var för jävligt en stund. Men jag klädde på mig och somnade till slut.

Kl 01:30 steg vi upp och åt "supper" och 2:30 bar det av mot toppen. Självklart var det becksvart och pannlamporna vi köpt i Singapore kom väl till pass. Efter att ha kämpat i ett par timmar med en blandning mellan brant trappa, brant, bergsvägg och brant bergsvägg med rep så nådde vi toppen ca 30-40 minuter innan solen gick upp. Nu hade det börjat blåsa så alla kläder åkte på. Vi satt och njöt av choklad, whiskey och den fina utsikten ett tag och sedan började jag frysa. Så vi njöt lite till av utsikten. Tyvärr dog mitt kamerabatteri så jag har inte suoerbra bilder där uppifrån men jag ska få av de andra.

Så småningom hade till och med John fått tillräckligt och vi begav oss nedåt. Vägen ned var på sätt och vis jobbigare än vägen upp. Vi hade fin-fin utsikt och toppenväder men lår, vader och knän gjorde sig påminda varje sekund. Vi stannade och vilade lite och åt frukost vid Laban Rata och fortsatte sedan ner. Vi var nere ca kl 14 och då åt vi lunch med Camilla.

Sedan tog vi en taxi till Borneo BeacHouse.


En bit av stigen upp till Laban Rata. Fin utsikt. Vårt sovrum.


Laban Rata till vänster och toppen till höger. Det ör jag, John, Hanna (v) och Caitlin (h).

Recess week I: Dykkurs på Tioman

På fredagen 25 September åkte vi till Tioman med skolans dykklubb för att fullfölja dykkursen. Resan var inte jättebra planerad så det blev en hel del väntande men även bra dykning. Nu har vi dykcertifikat!

Bussarna som skulle hämta upp hela resesällskapet var sena och det tar lite tid att gå igenom tullen och sen skulle vi åka båt ut till själva ön Tioman också. Så vi kom inte i säng förrän sent på natten. På morgonen så var vi dock relativt pigga och riktigt taggade på dykning. Efter en spartansk frukost gav vi oss ut i båtarna. Dagen bjöd på tre dyk på 10, 12 och 10 m respektive. Dykningen i sig var väl inte fantastisk eftersom att vi satt på knä på botten och gjorde våra övningar men ni vet: nyhetens behag...

Andra dagen såg liknande ut: frukost, ut med båten och sen dyka. Skillnaden var att vi bara var tvungna att göra ett "skoldyk" och sen var vi klara! Så de två sista dyken var rena "leissure dives". Känslan av att sväva ovanför korallreven och se fiskar man bara trodde fanns på teknat är underbar! Allt går lite saktare under vattnet men det gör det bara mer njutbart. Den här dagen gick dykningen mycket bättre. Jag fick in känslan för hur jag ska andas för att ha neutral flytkraft och jag lärde mig små trix för att kunna utjämna bihålorna bättre och snabbare när jag går ner.

På kvällen sa Camilla precis efter vi fått våra temporära dykcertifikat "Jag mår lite illa. Ska nog gå och lägga mig.." Och sen var det kört! Hon mådde apa och kramade porslinet hela natten. Dagen efter spydde hon inte men mådde riktigt taskigt. Frukosten nådde en tydlig botten då det serverades tunn risgröt smaksatt med torkade småfiskar och supersalt stenhårdkokt ägg. Hur som hellst så stack vi till en annan strand på Tioman där vi spenderade (mån)dagen. Camilla låg bara i rummet och sov men vi andra solade, läste och snorklade. Just det, glömde nämna mina cyklop. De suger! Jag köpte dem en vecka innan recess för att slippa dåliga hyrcyklop men de läckte som ett durkslag....

På tisdagen reste vi vidare.